Socialpedagog – Kursplan

Kursplan

Presentation av övergripande kursplan med
kunskapsmål, innehåll och metod.

Utbildningen omfattar 80 veckor, fördelade på två år, 40 veckor per läsår.
Följande delmoment ingår i kursen. Omfattning på varje moment varierar, vissa moment består i ett antal timmar varje vecka under längre tid, såsom under en hel termin eller två terminer. Andra moment studeras under en temavecka eller som en intensivkurs i 1-3 dagar.

Kursernas innehåll utvecklas tillsammans med deltagarna – följande gäller alltså med reservation för vad vi tillsammans fyller med än mer aktuellt och för yrkesrollen relevant innehåll.

För att nå de uppsatta målen sett till kunskap, innehåll och lärande så använder vi oss av en mångfald av adekvata metoder. Grunden är dock folkbildningens ledstjärna, att ta vara på var deltagares kunskaper och erfarenheter och att utifrån detta skapa ett lärande av och med varandra och på sätt göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att vara en del i sin egen, andras och samhällets utveckling.

Vem är jag – jaget som arbetsverktyg

Kunskapsmål

• Att ge deltagaren en förståelse för sig själv som person i relation med andra.
• Att ge deltagaren verktyg för en ökad självförståelse och självinsikt.

Innehåll:

• Återkommande seminarier utifrån inläst litteratur.
• Vikten av nära relationer för att känna tillhörighet och vara kapabel till delaktighet.
• Att förstå människan ur olika perspektiv såsom utvecklingspsykologi, socialpsykologi samt personlighetspsykologi.
• Anknytningsteori.
• Socialt kapital.

Etik och värdegrund

Kunskapsmål:

Ge deltagaren en kunskap kring människans tänkande och de filosofiska strömningar som påverkat vår syn på tillvarons existens och villkor. Hur dessa idéströmningar sedan kommit att praktiskt genomföras och på så sätt blivit en reell verklighet så på verkat vår etik, moral och ställningstaganden.

• Att förstå att filosofin är grunden och ursprunget till alla våra andra discipliner, såsom pedagogik, psykologi, etik, sociologi, statsvetenskap med flera.
• Att lära sig några av de viktigaste filosofiska strömningarna och dess företrädare.
• Att undersöka vilka tankemönster och tankegods som finns både på ett personligt och samhälleligt plan – och hur dessa kommer till uttryck och till vilka dilemman och konsekvenser det kan leda till.

Innehåll:

• Filosofins historia och dess olika strömningar. Från de gamla grekernas tänkande till ett kunskapssamhälle baserat på AI – Artificiell Intelligens.
• Filosofins påverkan på individ och samhällelig nivå.
• Vad är då en människa?! Människovärde och etik och dess utmaningar och konsekvenser.
• Existensfilosofi.

Psykologi och psykiatri

Kunskapsmål:

Ge deltagarna en förståelse av centrala aspekter av den fysiska, kognitiva och socioemotionella utvecklingen genom livet. Att i dessa faser i livet så är psykiska kriser en del av människans liv.

Ge deltagarna en kunskap kring psykiatrins historia och utveckling.

Innehåll:

• Psykologins filosofi – vad innebär egentligen psyket. Skillnaden mellan experimentell psykologi och humanistisk. Hur ser man på psyket ur ett filosofiskt perspektiv.

• Utvecklingspsykologiska teorier, dess bakgrund, uppkomst och praktik.
• Anknytningsteori – hur förstå anknytningens betydelse i den psykiska utvecklingen och ur den gestaltas i relationer.
• Kunskap om olika typer av familjekonstellationer och kontexter.
• Olika sorts bilder av det egna jag och förhållandet till andra gemenskaper, bl. a. övergripande identitetsarbete och särskilt könsidentitet.
• Nya rön inom neuropsykologi och genetik.
• Psykopatologi – diagnostisering, psykiska sjukdomstillstånd, personlighetsstörningar och psykets struktur.
• KBT – Kognitiv beteendeterapi, är ett samlingsnamn för psykoterapier där man tränar på att använda sig av nya beteenden och tankemönster för att minska psykologiska problem.
• Salutogens-teorin, ett synsätt där man tar fasta på friskfaktorer.
• KASAM – känsla av sammanhang och mening, ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky.

Pedagogik

Kunskapsmål:

• Ge deltagaren förståelse för hur lärande kan främja människors växande.
• Ge deltagaren kunskap om egenmakt och medskapande processer i syfte att deltagaren ska kunna skapa arenor där människor kan erövra empowerment
• Öka förmågan att möta människor där de befinner sig.
• Öka deltagarens medveten om sina egna värderingar och hur de påverkar ett medskapande förhållningssätt.

Innehåll:

• Pedagogik i det sociala arbetet, sociologisk värdering av utbildning och lärande.
• Paulo Freirers pedagogik som grund för att stärka människors egenmakt (empowerment) genom ett medskapande förhållningssätt.
• Är medskapande ett trendord eller kan forskningen ge oss vägledning om när vi behöver ett medskapande förhållningssätt och stöd att definiera det?
• Att arbeta med människor i problematiska livssituationer. Studera kraften och motivationen som finns i den enskilde oavsett vad hen har för problem.
• Om att förena individuell utveckling med differentierade gemenskaper.
• Polariseringen mellan det ”normala”, människor som befinner sig innanför trygga väggar och de som befinner sig utanför.
• Reflektion som arbetsverktyg.
• Skapande av deltagarens eget pedagogiska manifest.
• Rollspel.
• Studiebesök på olika verksamheter som arbetar med integration i praxis.
• Film och teater inom området – Pedagogik som del av en samhällsomvandling.

Grupprocesser och ledarskap

Kunskapsmål:

• Att se sig själv genom gruppen. Inkludering på micronivå för att få en ökad förståelse av integration och inkludering på macronivå. Grupprocessens olika faser.

Innehåll:

• Samtala om vad som händer med gruppen, i vilket stadie den befinner sig.
• Ledarskapets betydelse och dess olika faser. Föreläsningar och diskussioner.

Socialpedagogik och yrkesroll

Kunskapsmål:

Ge deltagaren en grundläggande förståelse för socialpedagogiken och sätta den i ett sammanhang, förmåga att förklara vad myndighetsutövning är, att det är regelverk som styr och inte enskilda handläggares godtycklighet.
• Hur påverkas jag själv av de jag möter, ge medvetenhet om behov av handledning.
• Hur undvika att projicera egna behov på andra En grund i att agera professionellt, insikt om att jag representerar en arbetsgivare.

Innehåll:

• Socialpedagogikens rötter och historiska framväxt.
• Kunskap om socialpedagogikens roll i välfärdssamhället.
• Hur samhällets historiska förändringar (samhällsomdaningen) påverkar människan.

Metoder i socialt behandlingsarbete

Kunskapsmål:

• Ge deltagaren kunskap om och färdigheter i olika metoder.
• Ge en överblick över de metoder som återkommer som separata delar i kursplanen.

Innehåll:

• Samtalsmetodik – Aktivt lyssnande och kommunicerande varelser.
• Kommunikation, praktiska övningar med rollspel, hur samtala och bemöta på ett bra sätt i olika situationer.
• Kunskap i gällande lagstiftning och dokumentation.
• Övning i att ta reda på hur man uppdaterar sig om aktuella regelverk.
• Motiverande samtal (MI) i socialt arbete.

Social dokumentation, juridik och offentlig förvaltning

Kunskapsmål:

• Att ge grundläggande kunskaper om att jobba i politiskt styrda offentliga verksamheter såsom kommunal, regional eller landstingskommunal verksamhet.
• Förståelse för skillnaden mellan beslutsprocesser kring styrning och operativt genomförande, lagstiftande i Riksdagen och verkställande i regeringen, länsstyrelsens roll i förhållande till regional verksamhet, kommunledning i förhållande till den operativa verksamheten.
• Förståelse för offentlighetsprincipens tillämpning och sekretess i förhållande till den.

Innehåll:

• Relevanta delar av kommunallagen, socialtjänstlagen, skollagen, LSS m. fl. lagar.
• Rasism, diskriminering ur ett juridiskt perspektiv.
• Lagar som är aktuella för människor på flykt, praktisk orientering i asylprocessen, vad gäller, var fattas besluten, hur ser handläggningen ut, vad påverkar utfallet.
• Hur orienterar man de nyanlända på bästa sätt, vad ska man som personal inte diskutera eller ha uppfattningar om.

Religioner och livsåskådningar som livstolkare och kulturbärare

Kunskapsmål:

• Att ge deltagaren en förståelse för religionens och livsåskådningens betydelse i människors liv och vilka mänskliga behov som religionen och livsåskådningen kan fylla.
• Att ge kunskap om olika religioners inverkan på instabilitet i länder och regioner.

Innehåll:

• Allas rätt att fritt utöva sin religion är en mänsklig rättighet.
• Religionernas betydelse som identitetsskapare, politiseringen av religionerna.
• Identitet i sekulariserat land.

Mänskliga rättigheter (MR) och socialt arbete som grund för demokratin

Kunskapsmål:

• Att stämma av en gemensam värdegrund som grund för övriga moment i kursen.
• Att ge kunskap om demokrati så som vi känner den idag och hur accepterad den är.

Innehåll:

• Vad innebär att all makt utgår från folket? Räcker en människa en röst eller vad kräv för en fungerande demokrati – och vad är kännetecken för att den fungerar?
• Utvecklingen av mänskliga rättigheter. Hur universella är de mänskliga rättigheterna, i vilken riktning utvecklas mänskliga rättigheter idag.
• På vilket sätt kan Mänskliga rättigheter utgöra en grundläggande del för förståelsen av socialt arbetet och demokrati.
• Står mänskliga rättigheter över demokratin, eller kan en majoritet rösta bort dem?
• Dina rättigheter är mina skyldigheter, vad göra när dina rättigheter begränsar mina?
• Allas lika värde och lika rätt till alla rättigheter är enkelt på vissa plan men svårare när det kommer till de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK).
• Solidaritet med egen folkgrupp eller globalt, vad ligger i allas lika värde, vilka är alla?
• Folkrätt, nationalstat, minoritetspolitik, hemlös, statslös, papperslös.

Politiska tendenser, radikalisering och aktuella rörelser

Kunskapsmål:

• Att ge deltagaren en uppdatering av tendenser och rörelser i tiden och insikt om hur de kan utvecklas till ett hot mot demokrati och mänskliga rättigheter.
• Ge deltagaren en förmåga att se tendenser samt läsa och tolka dem.

Innehåll:

• Grupprocesser, ledarskap och konflikthantering.
• Vad är det som händer i samhället, varför växer de attityder fram som vi kan se idag höger- och vänsterextrema rörelser, muslimska extremister – deras framväxt, agenda och nätverk.

Kriminologi

Kunskapsmål:

• Ge deltagaren kriminologiska begrepp och förståelse för kriminologiska perspektiv.
• Ge möjlighet att reflektera över gängkriminalitet, varför skjuter man på varandra? Kan människor förändras, vad betyder utanförskap och innanförskap för delaktighet?

Innehåll:

• Studiebesök på KRIS (Kriminellas revansch i samhället).
• Kontakt med avhopparverksamhet för extremism och gängkriminalitet.
• Anstaltsprästens roll.

Lägerverksamhet

Kunskapsmål:

• Ge deltagarna erfarenhet av fungerande metoder genom att arrangera läger och fysiska träffar. (Använda skolans resurser för att härbärgera boende sommartid). Eventuellt förlägga läger till vintersport eller liknande aktiviteter för att visa på nya alternativ till livsstil, för de som aldrig har gjort det.

Innehåll:

• 3-4 läger fördelade på 2 år. Lägren är med en övernattning och för olika områden inom det socialpedagogiska fältet.

• Friluftsliv 1: Vatten/Kanot, Skog/Fjäll.

• Friluftsliv 2: Vintersport.

Hälsovecka – idrotts-, motions- och rörelsepedagogik

Kunskapsmål:

• Ge deltagarna teoretisk och praktisk erfarenhet av idrottens, motionens och rörelsens vikt för människans hälsa.

• Erövra både en praktisk och en teoretisk kunskapsbank för att utveckla och leda grupper och organisationer i hälsofrämjande arbete.

Innehåll:

• Temavecka kring existentiell hälsa.

• Temavecka med praktiska idrotts-, motions- och rörelsemoment (v. 9).

• Pilgrimsvandring – Ingegärdsleden.

Projektledning

Kunskapsmål:

• Deltagaren ska känna till grunderna för att kunna, planera, starta upp, genomföra, dokumentera, rapportera, utvärdera och avsluta projekt.
• Tillfälle till reflektion över hur projektaktiviteter implementeras i ordinarie verksamhet Innehåll:
• Introduktion till projekt som arbetsform, risker och möjligheter.
• Praktiskt arbete i projektgrupper under utbildningstiden.
• Presentationer av olika projekt genom gästföreläsare.

Valbart fördjupningsstudie – Enskild uppsats

Kunskapsmål:

• Att ge inblick i och kunskap om att skriva en vetenskaplig rapport.

Innehåll:

• Kursdeltagarna förväntas att välja en fördjupningsstudie. Deltagarna kan komma med egna förslag på fördjupningsstudier.
• Fördjupningsstudien ska innehålla, litteraturstudier eller motsvarande insamling av fakta genom film, radio-poddar, intervjuer, egna enkäter eller på annat sätt samt analys och bearbetning av insamlade fakta och redovisning.
• Arbete och resultat dokumenteras i en skriftlig rapport/uppsats och delas sedan i mindre grupper.

Nedan följer exempel på fördjupningsarbeten:

Socialpedagogik, social kontext – där lärande och utveckling sker i ett socialt sammanhang Intervjuer, undersöka olika sociala sammanhang och dess begränsningar.

Socialpsykologi – Intervjuer med människor som levt/lever i karantän. Vilka socialpsykologiska begrepp skulle kunna vara relevanta när människor ofrivilligt isoleras.

Globaliseringen – gör en jämförande studie av någon bok från början av milleniet, när det kom en flod av böcker i det som då uppfattades som ett nytt skeende, med hur globaliseringen beskrivs idag.

Sociologi – studera en grundbok inom sociologin med perspektivet inkludering i segregerade samhällen, vilka sociologiska begrepp har stor relevans, exemplifiera och motivera.

Demokrati – läs Gabriel Byströms bok om hur Ungern med stöd av demokratiska majoritetsbeslut har naggat mänskliga rättigheter i kanten, yttrandefrihet, minoriteters rätt osv. Ta initiativ till ett seminarium som diskuterar huruvida det finns universella mänskliga rättigheter som står över den representativa demokratin, eller har en majoritet alltid rätt?

Exemplet Ogaden – 438 dagar, Martin Schibbye och Johan Persson (2013), hur rovdriften på naturresurser driver människor på flykt från skapade konflikter. Eventuell författarmedverkan. Resursperson är han som smugglade ut materialet, han fick Antigonepriset för civilkurage 2014. Övriga egna förslag.

Existentiell hälsa – hur kan existentiell hälsa utvecklas, hur kan detta formas i skol- eller vårdrelaterade miljöer. Kan det t o m vara ett nytt undervisningsämne i skolan?

Religion och livsåskådning – Hur kan en religiös värld möta en sekulariserad värld? På vilka sätt kan man se på religioner och livsåskådningar – som bromsande reaktionära ideologier eller som en god och främjande kraft?

Auskultation

Kunskapsmål:

• Att ge deltagarna en bild av vad framtida yrkesutövning kan komma att innebära.

Innehåll:

• Kortare perioder på en arbetsplats inom yrkesområdet.

Studieresa

Innehåll och utformning kan med fördel göras i samråd och samplanerande av de studerande.

Samverkan med vår skolas övriga utbildningar, huvudmän och andra organisationer

Vår skola bär på flera utbildningar som har hör kompetens både vad det gäller teoretiska såväl som kreativa och skapande utbildningar. Här kan nämnas drama, film och konst. Samarbete oss emellan menar vi tillför utbildningen nya kompetenser och perspektiv.

Även hos våra nuvarande huvudmän är Sigtunastiftelsen, Sensus studieförbund och Svenska kyrkans unga, har gedigna kunskaper och erfarenheter i det socialpedagogiska fältet som tillför vår utbildning. Vi följer kontinuerligt forskningen i det socialpedagogiska fältet och har på olika sätt kontakt med dess olika företrädare. Dessa vill vi i möjligaste mån ska vara en del i vår utbildning, i form av studiebesök, föreläsningar med mera.