
Allmän kurs
Kursplan
Fastställd av Allmän kurs lärarlag augusti 2019, i samarbete med kursdeltagare och skolledning,
samt reviderad 20221011.
Sigtuna folkhögskolas Allmänna kurs har två huvudutbildningar: Språkåret Svenska som
andraspråk Grund (grundnivå, pausad lå 2022) och Allmän kurs med årskursblandade grupper.
Den som inte avslutat grundskolan kan avsluta dessa studier på folkhögskolans allmänna kurs.
Behörighetsgivande allmän kurs på folkhögskolan pågår i 1-4 år beroende på deltagarens
studiebakgrund och behov.
Vi arbetar med bildning, folkbildning och utbildning. Demokratiutveckling är viktigt för oss. Vi
studerar och lär känna våra föregångare i folkhögskolan – bland annat Manfred Björkquist som
grundade folkhögskolan och folkbildningens ”nestor” Gösta Vestlund som både studerat och arbetat
på Sigtuna folkhögskola. Så knyter vi ihop vår historia med vårt nu och framtid.
Folkhögskolan är en del av folkbildningen. Personlig utveckling, kunskaps- och
kompetensutveckling, träning i samarbete samt konfliktlösning. Utöver att Allmän kurs och
språkåret erbjuder studier mot behörighet för vidare studier, är folkbildningen och arbetet mot ett
aktivt medborgarskap ett essentiellt mål med vår utbildning. Folkbildningen blir tydlig i vår
skolvardag, då vi ständigt för samtal om vår omvärld och genom att deltagarna tillgodogör sig
livslång kunskap utifrån ett omvärldsperspektiv. Samvaro, medborgaraktivitet och meningsfullhet
går hand i hand med teoretiska kunskaper, vilket speglar folkhögskolans särart.
Folkhögskolans demokrati- och samhällssyn betonar alla människors lika värde och lika
rättigheter, men också olika människors olika behov. Alla ska ha möjlighet att utbilda och bilda sig,
alla ska kunna påverka sin vardag och vara aktiva medborgare. Vårt arbete bygger på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet.
Allmän kurs
Allmän kurs är folkhögskolans motsvarighet till ett teoretiskt gymnasieprogram – eller vuxenstudier
på Komvux. Många väljer folkhögskolans allmänna kurs eftersom folkhögskolan är en annorlunda
och egen utbildningsform för vuxna.
Heltidsstudier betyder 40 timmars studievecka. Vi har 20 klocktimmars schemalagda
lektioner/vecka med mycket lärarhandledning samt en del hemarbete. Deltagarinflytande, lärarstöd,
små studiegrupper och samarbete med kurskamraterna är typiskt för folkhögskolan. Studierna är en
helhet. Du kan inte läsa in enstaka ämnesbehörigheter som på Komvux.
Språkåret
Språkåret studerar på grundskolenivå med fokus på språkutvecklingen i svenska som andraspråk.
Samhällsämnen och digital kompetens är ett stort inslag. Den språkliga nivån i Språkåret motsvarar
grundskolans sista år (motsvarande sas grund på Komvux dvs efter sfi C och D). Språkåret studerar
även matematik samt andra basämnen som historia, naturkunskap och livsfrågor. På grund av lågt
söktryck har vi varit oförmögna att starta kursen höstterminen 2022, men målet är att så snart det är
möjligt åter erbjuda kursen.
Syftet med folkhögskolan – Riksdagsbeslut
Riksdagens beskrivning av statens syften med bidrag till folkbildningen lyder:
• Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,
• Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att
delta i samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete,
• Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället,
• Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.
Hos oss på Allmän kurs och Språkåret på Sigtuna folkhögskola arbetar vi med våra fyra A:n:
Andra chansen till utbildning
Avskolifiering – Deltagarna är med och påverkar innehåll och metod, i linje med folkbildningens
raster. De kliver in som vuxna och påverkar sina studier aktivt.
Avcurlifiering – Många av deltagarna har med sig olika erfarenheter från grundskola och
gymnasieskola, eller/ och hemifrån, som gör att det ibland är vana vid att bli curlade. Här på skolan
är alla vuxna och här för att stärka sin självkänsla och sitt självförtroende, vilket närs av tilltro från
pedagogernas sida, att deltagarna klarar att ta vuxenansvar.
Avkolonialisering -Vi försöker att studera med respekt för olika perspektiv och historia. Vi undviker
i största möjliga mån ett dominerande eurocentriskt perspektiv. Rent praktiskt kan detta ske genom
att till exempel vara noga med vilken skönlitteratur och facklitteratur vi väljer att använda oss av i
undervisningen.
OLIKA FÖRKUNSKAPER OCH ERFARENHETER
Folkhögskolans deltagare har olika förkunskaper och erfarenheter. Studier i diversierade grupper ka
te sig utmanande. Blandade åldrar, kön, erfarenheter, värderingar och kunskaper är en mångfald där
alla kan lära av varandra. Många har utbildning och erfarenheter från andra länder. Folkhögskolan
försöker värdera detta.
Den som vill ha sina utländska gymnasiebetyg formellt värderade (validerade) ska vända sig till
Verket för högskoleservice, VHS. Längre sammanhållen arbetslivserfarenhet (minst 2 års
heltidsarbete) värderas också vid antagning till folkhögskolans allmänna kurs.
HUR SKILJER SIG FOLKHÖGSKOLAN FRÅN GYMNASIET OCH KOMVUX?
Folkhögskolan skiljer sig från gymnasieskolan och Komvux. Men Sveriges 158 folkhögskolor är
också olika sinsemellan. Varje folkhögskola har frihet att utveckla sina utbildningar och sitt arbete
utifrån ett antal grundregler som beslutats av Folkbildningsrådet och riksdagen. Personal och
studerande skapar vår vardag. Sigtuna folkhögskolas allmänna kurs kan beskrivas så här:
Det vi vill för alla och för hela samhället och världen, försöker vi göra i vardagen. Vi vill arbeta
demokratiskt och genomskinligt med öppna och tydliga beslutsprocesser.
Vi vill att alla ska känna sig trygga och välkomna. Därför utformar deltagare och pedagoger i början
av varje termin tillsammans gemensamma riktlinjer och förhållningssätt som vi kallar för ”trygga
rum.” Innehållet i trygga rum utgår från grundinställningen om att vi respekterar varandras
olikheter, åsikter och livssyn, samt att vi arbetar för omställning och hållbar utveckling. Vi har ett
kollektivt ansvar för att upprätthålla demokrati och öppenhet i folkhögskolan, vilket vi tror
avspeglar sig samhället i stort.
• Vi har små grupper och hög lärartäthet. Det gynnar det goda samtalet och allas aktiva deltagande.
• Vi är självständiga. Vi beslutar själva om våra lokala kursplaner, hur och med vad vi arbetar.
Samtidigt tar vi hänsyn till vad som krävs i olika ämnen i andra skolformer, t ex gymnasieskolans
ämnesplaner (Gy11). Lärarna tar helhetsansvar men samarbetar hela tiden med deltagarna. Som
studerande har du alltså stora möjligheter att påverka innehåll och metoder i studierna utifrån dina
behov och intressen.
• Folkhögskolan är en ”fri och frivillig” skolform. Du studerar här för att du valt att göra det och vill
något med dina studier.
• Vi vill ha ett helhetstänkande i studierna. De flesta ämnen studeras i temablock. Vi kan fördjupa
oss i ämnen/teman och arbeta med varierade metoder.
• Vi har inga betyg som i ungdomsskolan eller Komvux. Vi har intyg, kan ge behörigheter i ämnen
och utfärda studieomdömen för yrkeshögskole/högskolestudier.
• Vi arbetar med en kunskapssyn som vi liknar vid en kanelbulle. Det är motsatsen till en linjär
kunskapssyn. Deltagarna i en ämnes- eller temagrupp kan ha mycket olika kunskaper och
erfarenheter. Men alla kan fördjupa sina kunskaper och färdigheter utifrån där man är i kanelbullens
vindlingar. I gymnasieskolan/Komvux kan resultatet bli icke godkänd efter avslutad kurs. Hos oss
finns det möjlighet att försöka igen och studera ämnet lite längre eller studera samma tema en gång
till.
OMFATTNINGSKRAV OCH INNEHÅLLSKRAV
Ett läsår är den kortaste tiden en deltagare kan studera på allmän kurs för att få grundläggande
behörighet för yrkeshögskole/högskolestudier, samt studieomdöme. Ett läsår är 35-40 veckors
heltidsstudier. Hur många veckor läsåret är beslutas lokalt av varje folkhögskola, hos oss gäller 40
veckor. Din egen studiebakgrund, eventuella arbeten samt dina behov påverkar också studietiden.
Ämnesbeteckningarna (behörigheterna) i folkhögskolan har samma beteckningar som i gymnasieskolan (Gy11). Men vi studerar ofta på andra sätt och har delvis annat innehåll än i gymnasieskolan
och Komvux. Vi utgår från bredare teman där vi kan studera verkligheten tvärvetenskapligt. Vi
utgår också från de vuxna deltagarnas olika erfarenheter, kunskaper och kompetens.
MOTSVARANDEBEDÖMNINGAR
Vid ansökan till folkhögskolans allmänna kurs tittar vi på tidigare godkända betyg. Folkhögskolans
behörigheter i kärnämnen motsvarar betyget godkänt i gymnasieskolans/ Komvux system. Vi
arbetar inte med gymnasiets eller Komvux betygsskalor. Vi har inga betyg. Vi har behörigheter i
ämnen samt studieomdöme som en helhetsprognos för vidare studier. För behörighet i ett ämne
krävs aktiv godkänd närvaro samt produktion.
ARBETSSÄTT OCH REDOVISNINGSFORMER
Våra studerandes egna erfarenheter, intressen och behov samt sociala kompetens och utveckling är
mycket viktiga. Egen och gemensam reflektion och aktion är viktig. Lärarna har huvudansvaret för
undervisningen men som deltagare finns stora möjligheter att vara med och påverka innehåll och
metoder. Ökad kunskap om det egna lärandet och olika studietekniker är kunskaper för livet.
Deltagarna uppmuntras ta ansvar för det egna lärandet.
Utveckling av att uttrycka sig skriftligt och muntligt, tala – berätta – argumentera – läsa olika slags
texter, analysera och reflektera tillsammans med andra, använda modern informationsteknik och
olika kreativa metoder gör oss skickligare att lära, förstå, delta i och påverka samhällslivet. Med
träning utvecklar alla sin förmåga att enskilt och i grupp analysera, lösa och redovisa olika projekt.
Deltagarinflytandet är viktigt på folkhögskolan. Det finns en lång demokratitradition inom
folkbildningen. Det finns också ett demokratikrav från riksdagen på folkbildningen. Begreppet
demokrati måste fyllas med mening och handling. Demokrati måste byggas hela tiden.
Ett ämne och ett tema ska ge en gemensam grund. Då arbetar vi ofta med gemensamma lärarledda
lektionsgenomgångar och vissa gemensamma studiemoment genom t ex läsning, föreläsningar,
diskussion, film och studiebesök. Genom gruppfördjupningar och individuella fördjupningar kan
individuella behov och intressen fördjupas.
Redovisningar görs på många olika sätt. Det kan vara ett individuellt skriftligt arbete, ett föredrag,
en utställning, en dokumentär, en gruppresentation, ett samtal/diskussion osv. Hur ett arbete ska
redovisas kommer lärare och deltagare överens om. Diagnoser och minnesträning används ibland
för att visa att man tillgodogjort sig kunskaper och utvecklat förståelse och mer nyfikenhet för
ämnet.
Utvärderingen är ett viktigt verktyg i folkhögskolans arbete. Utvärderingen fungerar som
repetition, minnesträning, kunskapskontroll och ett organiserat sätt att ställa nya frågor. Utvärdering
hjälper oss att utvecklas som lärande individer och medborgare. Vi utvecklar strategier för ett
livslångt lärande och motivation för det. Utvärderingen utvecklar också våra kurser.
Kärnämnena prioriteras i undervisningen. De ämnena krävs för att uppnå grundläggande
behörighet till vidare studier. Vår folkhögskola är liten. Därför kan vi bara erbjuda studier för
särskilda behörigheter i endast några ämnen.
Godkänd i ett ämne/ett tema blir du om du har godkänd aktiv närvaro (minst 80 procent),
inlämnade och godkända uppgifter samt uppnår den nivå som läraren bedömer
motsvara ”motsvarande godkänd gymnasienivå” i ämnet. Det kan hända att du i ett ämne eller ett
tema blir godkänd utifrån närvaro och aktivitet, men inte uppnått den nivå som läraren bedömer på
motsvar godkänd gymnasienivå. Då för du och läraren ett samtal om vilka möjligheter som finns för
att höja nivån på dina studier.
GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA
Högskolebehörighet eller grundläggande behörighet betyder att du har rätt att söka till högskola
eller yrkeshögskola. Du bedöms ha de kunskaper som behövs för att studera vidare. Det kallas även
gymnasiekompetens när du har slutfört dina studier allmän kurs på gymnasienivå på folkhögskolan.
KRAV FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET PÅ FOLKHÖGSKOLA
För intyg om grundläggande behörighet på folkhögskola måste du uppfylla två krav:
omfattningskrav och innehållskrav. Hos oss betyder det aktiv närvaro, godkänd produktion och
nivå.
2. Omfattningskrav
Grundläggande behörighet uppnås enligt något av nedanstående alternativ:
• Tre års studier på allmän kurs.
• Två års studier på allmän kurs samt minst 800 godkända gy-poäng.
• Två års studier på allmän kurs, grundskolebehörighet och minst två års heltidsarbete.
• Ett års studier på allmän kurs och minst 1600 godkända gy-poäng.
Om grundskola inte är fullgjord behövs fyra år på allmän kurs.
2. Behörighetskrav till högskola och yrkeshögskola
Deltagare som har gamla gymnasiebetyg kan få dessa validerade.
För behörighet till studier på yrkeshögskolan eller högskola/universitet krävs godkända
ämnesbehörigheter enligt nedan:
• Svenska 1, 2 och 3, eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3 (yrkeshögskola endast sv/sva1)
• Engelska 5 och 6 (yrkeshögskolan endast eng 5)
• Matematik 1 a, b eller c
• Samhällskunskap 1a1
• Naturkunskap 1a1
• Historia 1a1
• Religionskunskap 1
Utöver detta kan vi erbjuda ytterligare ämnen som ger så kallade särskilda behörigheter.
Vi har inte idrott, bild eller musik som ämnen men försöker att anordna workshops eller andra
aktiviteter där vi både rör på oss, skapar och sjunger. I tankens och ordets kreativitet, i tal och bild, i
skrift och ljud, genom miniutställningar, bildspel, enkel tidningsproduktion osv utvecklar vi vår
kreativitet.
Vi uppmanar också alla att göra högskoleprovet och anordnar tillfällen då vi studerar inför
högskoleprovet och provar på situationen.
INDIVIDUELL STUDIEPLAN
Vid studiestart upprättas en studieplan i Schoolsoft tillsammans med mentor. Studieplanen beskriver
tidigare formell utbildning och den plan för behörighetsgivande studier som ska gälla hos oss på
folkhögskolan
STUDIEOMDÖMEN
Sedan 2014 har alla folkhögskolor i Sverige en ny sjugradig skala för studieomdömen.
Studieomdömet är pedagogernas samlade bedömning av de studerandes förmåga för högre studier;
(högskola och yrkeshögskola). Det är alltså inte ett betyg och inte heller en behörighet. Pedagogerna
sätter studieomdömet gemensamt och följer Folkbildningsrådets riktlinjer för studieomdömen.
För att få ett studieomdöme krävs minst ett års heltidsstudier på folkhögskolans allmänna kurs.
Samtliga deltagare som studerat heltid på allmän kurs i ett läsår omdömessätts. Muntlig information
om studieomdömet ges till alla som vill ha det under de sista studiedagarna efter ett läsår. Den som
slutar Allmän kurs får sina behörigheter och studieomdöme hemskickade per post. Om du flyttar
eller byter folkhögskola kan du begära att få ditt studieomdöme skriftligt efter år 1 eller 2. Men
endast efter avslutad allmän kurs (år 3 eller ibland år 4) har du nytta av studieomdömet då du söker
till högre utbildning.
Samtal om din utveckling och kriterierna för studieomdöme sker vid utvecklingssamtal. Självklart
ska du också föra samtal med dina olika lärare under hela läsåret. Du har rätt att begära att
studieomdöme inte sätts.
Du som slutar allmän kurs har rätt att skriftligt begära omprövning av studieomdömet inom fem
arbetsdagar efter det att du mottagit studieomdömet. Begäran görs skriftligt till folkhögskolans
rektor – med motivering – och behandlas av allmänna kursens lärarlag (läs mer i folkhögskolans
studeranderättsliga standard). Begäran om omprövning betyder inte att omdömet ändras.
Studieomdömen sätts enligt följande:
Utmärkt studieförmåga (4)
Mycket god – utmärkt studieförmåga (3,5)
Mycket god studieförmåga (3)
God – mycket god studieförmåga (2,5)
God studieförmåga (2)
Mindre god – god studieförmåga (1,5)
Mindre god studieförmåga (1)
SeQF 2 och 4
”Swedish Quality Framework” för europeisk validering av folkhögskolestudier (Allmän kurs).
SeQF 2 motsvarande 9-årig grundskola
Det övergripande målet för Allmän kurs på grundnivå är att de studerande utvecklar intresse och
engagemang för ett livslångt lärande. Utbildningens syfte är att deltagaren uppnår motsvarande
kunskaper, kompetenser och färdigheter i grundskolans kärnämnen så att hen kan fortsätta att
studera på motsvarande gymnasienivå och/eller öka sina möjligheter till anställning. Utbildningen
genomförs på heltid i minst ett läsår.
Varje ämne/kurs planeras i samarbete med deltagarna och utgår från deras behov, erfarenheter,
intresse och mål med utbildningen. Varje ämne/kurs relateras till grundskolans kursplaner i
svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, samhällskunskap, naturkunskap, historia
samt religionskunskap. SeQF2 kräver engelska grund.
Behörigheter i folkhögskolan motsvarar betyget godkänt i respektive ämne. Studerande på
grundkursnivå kan i individuella fall uppnå behörighet motsvarande gymnasienivå i enskilt ämne.
Läranderesultat och personlig utveckling utvärderas efter varje delkurs, i utvecklingssamtal som
sker varje termin samt efter varje helt läsår. Läranderesultatet värderas och bedöms för behörighet i
respektive ämne, i studieomdöme samt i SeQF. Tydlig och transparent information om
folkhögskolans bedömningssystem ges innan kursstart samt under studietiden på olika sätt, såväl
muntligt som skriftligt. Ansvariga ämneslärare är behörighetsgivande. För studieomdöme samt
SeQF ansvarar lärarlaget kollektivt. För genomgången och godkänd utbildning ges olika intyg:
folkhögskolans eget intyg, nationellt folkhögskolegemensamt intyg samt SeQF. Dessa intyg
arkiveras på folkhögskolan i 50 år. För ej uppnådd SeQF kan studerande komplettera behörighet-er
hos annan utbildningsanordnare och därefter begära ett SeQF-intyg från Sigtuna folkhögskola om
folkhögskolan varit huvudutbildningsanordnare under minst ett läsår.
Kunskaper – den studerande kan visa
Breddade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde
Kunskaper om hur fakta kan samlas, granskas, sammanställas och redovisas
Färdigheter – den studerande kan
Tillämpa angivna regler, metoder och verktyg för att utföra tilldelade uppgifter
Följa instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde
Söka och bearbeta fakta inom flera arbets- och studieområden
Kompetenser – den studerande kan
Utföra arbete eller studier med viss självständighet och ta ansvar för enklare uppgifter Samarbeta under
ledning och medverka till gemensamma resultat
Värdera hur de egna uppgifterna utförs och egna studietekniken utvecklas
SeQF 4 motsvarande 3-årig gymnasieutbildning
Det övergripande målet för Allmän kurs på grundnivå är att de studerande utvecklar intresse och
engagemang för ett livslångt lärande. Utbildningens syfte är att deltagaren uppnår motsvarande
kunskaper, kompetenser och färdigheter i åtta av gymnasieskolans gemensamma ämnen (Gy11).
Målet är att Allmänna kursens studerande ska uppnå grundläggande gymnasiebehörighet för
fortsatta studier på yrkeshögskola och/eller högskola/universitet samt öka möjligheterna till
anställning. Utbildningen genomförs på heltid i minst ett läsår.
Varje ämne/kurs planeras i samarbete med deltagarna och utgår från deras behov, erfarenheter,
intresse och mål med utbildningen. Varje ämne/kurs relateras till gymnasie- skolans kursplaner i
svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, samhällskunskap, naturkunskap, historia
samt religionskunskap. SeQF4 kräver minst engelska 5. I vissa ämnen möjliggörs särskilda
behörigheter.
Behörigheter i folkhögskolan motsvarar betyget godkänt i respektive ämne.
Läranderesultat och personlig utveckling utvärderas efter varje delkurs, i utvecklingssamtal som
sker varje termin samt efter varje helt läsår. Läranderesultatet värderas och bedöms för behörighet i
respektive ämne, i studieomdöme samt i SeQF. Tydlig och transparent information om
folkhögskolans bedömningssystem ges innan kursstart samt under studietiden på olika sätt, såväl
muntligt som skriftligt. Ansvariga ämneslärare är behörighetsgivande. För studieomdöme samt
SeQF ansvarar lärarlaget kollektivt. För genomgången och godkänd utbildning ges olika intyg:
folkhögskolans eget intyg, nationellt folkhögskolegemensamt intyg samt SeQF. Dessa intyg
arkiveras på folkhögskolan i 50 år. För ej uppnådd SeQF kan studerande komplettera behörigheter hos annan utbildningsanordnare och därefter begära ett SeQF-intyg från Sigtuna folkhögskola om
folkhögskolan varit huvudutbildningsanordnare under minst ett läsår.
Kunskaper – den studerande kan visa:
Fördjupade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde
Kunskaper om modeller och metoder inom ett arbets- eller studieområde
Färdigheter – den studerande kan
Välja och använda relevanta begrepp, teorier, material, verktyg och metoder inom ett arbets- eller
studieområde Följa instruktioner och utföra definierade praktiska och teoretiska uppgifter inom givna
tidsramar
Kommunicera på minst ett främmande språk inom aktuellt arbets- eller studieområde (eng 5 eller 6)
Kompetenser – den studerande kan
Ta initiativ, reflektera, organisera och genomföra arbete och studier självständigt
Självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som kan leda till vidare lärande
Kritiskt värdera och förhålla sig till valet av källor samt värdera och dra slutsatser av egna och gemensamma
resultat Ta ansvar i samarbeten med andra och i någon utsträckning kunna leda och värdera andras arbete
LOKALA KURSPLANER
Folkhögskolan har inga nationellt fastställda och styrande kursplaner eller ämnesplaner.
Folkhögskolan är självständig och fri från andra utbildningssystem i Sverige. De behörigheter vi
kan utfärda är ”motsvarande” de behörigheter i gymnasiegemensamma grundämnen som man
studerar i gymnasieskola/Komvux. Friheten och självständigheten är en stor möjlighet för oss i
folkhögskolan och betyder samtidigt att vi har ett stort ansvar tillsammans. Vi följer de ramar som
finns för studierna och krav på baskunskaper i varje ämne.
Allmänna kursens lärarlag beslutar om de lokala kursplanerna. Beslutet görs i samarbete med
folkhögskolans ledning, efter diskussioner och synpunkter från deltagarna.
Kursplanerna förändras vid behov och är levande dokument hos oss.
De lokala kursplanerna är en rambeskrivning för studierna och ska inte vara alltför detaljerade.
Planering för ämnen och teman gör lärarna tillsammans med deltagarna. Läraren har
ämneskunskaper och ”äger” i den meningen själva ämnet. Lärarna bildar sig en uppfattning om
vilka grundläggande kunskaper och kompetenser deltagarna bör utveckla. Som deltagare vet du
vilka behov och intressen du själv har. I studieprocessen blir planeringen av innehåll och metod en
diskussion mellan lärare och deltagare där den studerande är medkonstruktör i sitt eget lärande. I
nutida pedagogik kallas detta också för en ”förhandlingsprocess” om lärandet.
Vår kunskapssyn är också den att ”kunskap” inte är en fix och färdig mängd kunskapsmassa eller
några exakta färdigheter. ”Kunskap” och ”kompetens” är relativa begrepp och ofta lär vi oss genom
exempel som kan bidra till förståelse och lärande av andra fakta och fenomen. En människa blir
under sin livstid aldrig fullärd.
ALLMÄNNA KURSMÅL
Våra allmänna kursmål är att du som
studerande hos oss ska
• Öka dina kunskaper och utveckla dina färdigheter i de ämnen/teman vi studerar.
• Öka förmågan att delta aktivt i studierna såväl individuellt som i grupp – att analysera, bearbeta,
överblicka och förhålla dig kritiskt till ämnet. Det betyder bland annat kännedom om hur man
använder metoder i ämnet: att jämföra, tolka och värdera olika källor till kunskap i ämnet.
• Öka kunskaperna om relevanta och viktiga begrepp inom varje ämnesområde.
• Öka insikten om ditt eget lärande och utveckla din studieteknik, förbättra förmågan att organisera
dina studier, öka uthålligheten och motivationen att vilja veta mer om dig själv, andra och
omvärlden.
• Öka motivationen och förmågan att delta och agera som aktiv medborgare för omställning och ett
hållbart samhälle.
• Öka förmågan att samarbeta med andra och bidra till konstruktiv konfliktlösning.
• Öka nyfikenheten och glädjen i att lära och förståelsen för nyttan och glädjen av ett livslångt
lärande.
• Öka kompetensen att använda digitala verktyg och andra kreativa metoder för att undersöka och
förstå dig själv, andra och vår omvärld samt att redovisa dina nya kunskaper.
• Öka din källkritiska kompetens.
• Öka förståelsen för hur ämnen hör ihop och förståelsen för att verkligheten är en och hel; att vi
människor i alla tider behövt arbeta aktivt för att förstå och själva och andra.
• Uppnå de grundläggande och/eller särskilda behörigheter som krävs för dina fortsatta studier samt
uppnå SeQF 2 eller 4 och ett gott studieomdöme.
Våra lokala kursplaner är kortfattade just därför att du som deltagare ska ha möjlighet att påverka
innehåll och metoder i studierna utifrån dina behov, erfarenheter, kunskaper och vilja att bidra till
ett hållbart samhälle. Inget ämne eller tema blir exakt likadant som det föregående. På
folkhögskolan är alla vuxna och har rätt att utvecklas som självständiga individer och ta ansvar i en
gemenskap.
GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHETER HOS OSS
(motsvarande gymnasievolym inom parentes)
Svenska/svenska som andraspråk 1, 2* och 3* (100 +100 + 100 p)
motsvarar svenska varje vecka, litteraturtema och vetenskaplig uppsats år 3.
Engelska 5 (100 p)
motsvarar vanligen minst ett helt läsårs studier.
Engelska 6* (100 p)
motsvarar vanligen minst ett helt läsårs studier.
Matematik 1a/b/c (100 p)
motsvarar vanligen minst ett helt läsårs studier..
Samhällskunskap 1a1 (50 p)
motsvarar minst ett tema.
Historia 1a1 (50 p)
motsvarar minst ett tema.
Naturkunskap 1a1 (50 p)
motsvarar minst ett tema.
Religionskunskap 1 (50 p) (hos oss heter ämnet Livsfrågor)
motsvarar minst ett tema.
* krävs ej till yrkeshögskola
SÄRSKILDA BEHÖRIGHETER HOS OSS
Samhällskunskap 1a2 (50 p)
motsvarar minst ett tema och bygger på samhälle 1a1.
Samhällskunskap 2 (100 p)
motsvarar minst två teman och bygger på samhällskunskap 1a2
Matematik 2 a/b/c (100 p) bygger på kursen matematik 1.
Matematik 3 b/c (100 p)
Matematik 4 (100 p)
Historia 1a2 (50 p)
motsvarar minst 1 tema och bygger på historia 1a1.
Historia 2 (100 p)
Naturkunskap 1a2 (50 p)
motsvarar minst 1 tema och bygger på naturkunskap 1a1.
Naturkunskap 2 (100 p)
motsvarar minst 2 teman och bygger på naturkunskap 1a2 (eller naturkunskap 1b).
Samhälle 1a1 och 1a2 motsvarar samhälle 1b i volym, naturkunskap 1a1 och 1a2 motsvarar naturkunskap 1b
i volym, historia 1a1 och 1a2 motsvarar historia 1b i volym.
Ex: Ett temablock med lärarledda lektioner om cirka 5 veckor x 6 moduler = 30 moduler som motsvarar ca
40 klocktimmars lärarledda studier. Du lägger själv till övrig studietid.
SVENSKA – SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Vi fokuserar en god kommunikation mellan människor. Att förstå och göra sig förstådd.
Du läser olika slags faktatexter och skönlitterära verk varje termin som redovisas enligt
överenskommelse med läraren. Du ges möjlighet och uppmuntran att aktivt producera olika typer av
texter. Tredje året ska du planera och genomföra ett längre undersökande arbete som redovisas i
form av en uppsats utifrån vetenskaplig grund. I arbetet ingår att ge konstruktiv kritik av andra
deltagares uppsatser
Innehåll och moment som kan ingå
Olika sorters texter: läsa och skriva. Ordkunskap.
Grammatik (verklig och sammanhangsbunden). Tala, diskutera, argumentera, läsa högt.
Aktivt och respektfullt lyssnande.
Äldre och modern litteratur, poesi, dramatik.
Modern informationsteknik – digital kompetens.
Källkritik.
Film, teater och musik – som vi både njuter av och reflekterar kring/analyserar.
Mål
Under kursen utvecklar du din förmåga att:
– förmedla egna och andras tankar i tal och skrift, analysera och dra egna slutsatser och föra fram
argument så att innehåll och budskap blir tydliga.
– använda skrivandet och den muntliga framställningen för tänkande och lärande, argumenterande,
berättande och uttryck för den egna kreativiteten. Och för nöje.
– läsa, få inblick i och redogöra för svensk och internationell litteratur från olika tider.
– lyssna aktivt och kunna delge konstruktiv och respektfull kritik till andra.
– kritiskt granska källor och känna till hur en källa bedöms vara seriös eller ej.
– använda olika tekniska hjälpmedel, både i ditt undersökande arbete och vid redovisningar.
– förstå och använda ditt kroppsspråk. Förstå andras kroppsspråk.
– kunna planera, genomföra och presentera ett större undersökande, vetenskapligt grundat arbete,
uppsats.
Behörighetskrav
På Sigtuna folkhögskola motsvarar Svenska 1, 2 och 3 och Svenska som andra
språk 1, 2 och 3 två-tre läsårs studier i ämnet svenska, litteraturteman samt genomförande av ett
självständigt uppsatsarbete.
SÄRSKILDA BEHÖRIGHETER HOS OSS
Samhällskunskap 1a2 (50 p)
motsvarar minst ett tema och bygger på samhälle 1a1.
Samhällskunskap 2 (100 p)
motsvarar minst två teman och bygger på samhällskunskap 1a2
Matematik 2 a/b/c (100 p) bygger på kursen matematik 1.
Matematik 3 b/c (100 p)
Matematik 4 (100 p)
Historia 1a2 (50 p)
motsvarar minst 1 tema och bygger på historia 1a1.
Historia 2 (100 p)
Naturkunskap 1a2 (50 p)
motsvarar minst 1 tema och bygger på naturkunskap 1a1.
Naturkunskap 2 (100 p)
motsvarar minst 2 teman och bygger på naturkunskap 1a2 (eller naturkunskap 1b).
Samhälle 1a1 och 1a2 motsvarar samhälle 1b i volym, naturkunskap 1a1 och 1a2 motsvarar naturkunskap 1b
i volym, historia 1a1 och 1a2 motsvarar historia 1b i volym.
Ex: Ett temablock med lärarledda lektioner om cirka 5 veckor x 6 moduler = 30 moduler som motsvarar ca
40 klocktimmars lärarledda studier. Du lägger själv till övrig studietid.
SVENSKA – SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Vi fokuserar en god kommunikation mellan människor. Att förstå och göra sig förstådd.
Du läser olika slags faktatexter och skönlitterära verk varje termin som redovisas enligt
överenskommelse med läraren. Du ges möjlighet och uppmuntran att aktivt producera olika typer av
texter. Tredje året ska du planera och genomföra ett längre undersökande arbete som redovisas i
form av en uppsats utifrån vetenskaplig grund. I arbetet ingår att ge konstruktiv kritik av andra
deltagares uppsatser.
Innehåll och moment som kan ingå
Olika sorters texter: läsa och skriva. Ordkunskap.
Grammatik (verklig och sammanhangsbunden). Tala, diskutera, argumentera, läsa högt.
Aktivt och respektfullt lyssnande.
Äldre och modern litteratur, poesi, dramatik.
Modern informationsteknik – digital kompetens.
Källkritik.
Film, teater och musik – som vi både njuter av och reflekterar kring/analyserar.
Mål
Under kursen utvecklar du din förmåga att:
– förmedla egna och andras tankar i tal och skrift, analysera och dra egna slutsatser och föra fram
argument så att innehåll och budskap blir tydliga.
– använda skrivandet och den muntliga framställningen för tänkande och lärande, argumenterande,
berättande och uttryck för den egna kreativiteten. Och för nöje.
– läsa, få inblick i och redogöra för svensk och internationell litteratur från olika tider.
– lyssna aktivt och kunna delge konstruktiv och respektfull kritik till andra.
– kritiskt granska källor och känna till hur en källa bedöms vara seriös eller ej.
– använda olika tekniska hjälpmedel, både i ditt undersökande arbete och vid redovisningar.
– förstå och använda ditt kroppsspråk. Förstå andras kroppsspråk.
– kunna planera, genomföra och presentera ett större undersökande, vetenskapligt grundat arbete,
uppsats.
Behörighetskrav
På Sigtuna folkhögskola motsvarar Svenska 1, 2 och 3 och Svenska som andra
språk 1, 2 och 3 två-tre läsårs studier i ämnet svenska, litteraturteman samt genomförande av ett
självständigt uppsatsarbete.
ENGELSKA
Vi fokuserar en god kommunikation mellan människor. Att förstå och göra sig förstådd. Som
kursdeltagaren läser du olika faktatexter och skönlitterära verk varje termin som redovisas enskilt
eller i grupp enligt överenskommelse mellan deltagare och lärare. Du producerar olika typer av
texter genom olika skrivprocessmetoder, deltar i diskussioner och göra muntliga presentationer.
Tillsammans undersöker vi dagens engelskspråkiga samhällen. I engelska 6 arbetar vi med mer
avancerade texter och litteratur.
Innehåll och moment som kan ingå
Olika slags texter för läsning och skrift
Musik, film, dokumentärer, radioprogram för reflektion, analys, samtal och skrivande Kreativt
skrivande/skrivprocess – träning i att ge och ta konstruktiv och respektfull kritik Texter och
diskussioner i aktuella ämnen
Muntliga övningar, föredrag, redovisningar och presentationer inför gruppen
Aktivt lyssnande
Undersökande projekt och olika redovisningsformer
Grammatik (verklig och samanhangsbunden)
Ordkunskap
Modern informationsteknik – digital kompetens
Källkritik
Mål
Under kursen utvecklar du din förmåga att:
– med gott självförtroende, kommunicera på engelska i tal och skrift i skiftande sammanhang och
situationer
– tillgodogöra dig reportage, artiklar i olika ämnen och skönlitterära texter
– förstå talad engelska i föredrag, radioprogram, nyheter osv.
– använda ordböcker, uppslagsverk och internet, kritiskt granska de använda informationskällorna
– reflektera över kultur, vanor och samhällsförhållanden i olika länder och jämföra med din egen
kultur/erfarenheter och samhällsvillkor
– förstå grundläggande grammatik i text och tal och tillämpa denna i tal och skrift
Behörighetskrav
På Sigtuna folkhögskola motsvarar Engelska 5 vanligen minst ett läsårs studier och förutsätter
godkänd engelska i grundskolan. Engelska 6 bygger på engelska 5 och motsvarar vanligen minst ett
läsårs studier.
MATEMATIK
Matematik är problemlösning, ett språk och ett tänkande.
Ämnet handlar om att hantera siffror och matematik så att du kan lösa matematikproblem i
vardagen självständigt.
Matematiken på Sigtuna folkhögskolas allmänna kurser studeras på motsvarande högstadiets nivå
och efter det motsvarande gymnasiets matematik 1 a/b/c, 2 a/b/c, 3 b/c och 4.
Mål
Ett mål med matematikundervisningen är att du som studerande ska förstå nyttan med och glädjen i
att behärska ämnet. Vi vill bidra till grundläggande matematikkunskaper och ge dig chans att lära
begrepp som är relevanta för ämnet.
Som kursdeltagare ska du kunna
– ställa upp ett matematiskt problem
– välja lämpligt räknesätt
– utveckla noggrannhet
– utveckla konsten att sortera information och tänka logiskt
– resonera dig fram till lösningen dvs analysera och formulera
– räkna ut och redovisa problemet på ett begripligt sätt. Det handlar om strukturerad
problemlösning.
Svårighetsgraden på uppgifterna beror på vilken nivå du studerar på. På högre nivå ökar
abstraktionsnivån och svårighetsgraden i problemlösningarna och matematiken inriktas då mer på
eftergymnasial studieförberedande problemlösning.
Behörighetskrav
På Sigtuna folkhögskola kan du studera för olika behörigheter i matematik. Folkhögskolan kan
intyga att du avslutat studier i matematik på grundskolenivå. Studierna bedrivs självständigt och
individanpassat. Regelbundna tillfällen ges för att redovisa inhämtade kunskaper och färdigheter.
Dessa ligger till grund för ett fördjupat samtal om dina styrkor och utvecklingsbehov i ämnet samt
hur du ska göra för att uppnå respektive behörighet i ämnet matematik.
Vanligen kräver en behörighet minst ett läsårs heltidsstudier.
SAMHÄLLSKUNSKAP
Samhällsämnet är en arena för studier av människor och samhällsutveckling lokalt, regionalt och
globalt. Demokrati- och maktfrågor är centrala.
Ämnet samhällskunskap är tvärvetenskapligt. Statsvetenskap, sociologi, filosofi, ekonomi,
juridik, geografi, historia, naturkunskap och religionsvetenskap är några av de vetenskaper och
ämnesområden som möts här. Vetenskapliga förhållningssätt diskuteras.
Innehåll och moment som kan ingå
Omställning och hållbar utveckling. Klimathotet.
Demokrati och demokratiutveckling. Maktfrågor.
Mänskliga och medborgerliga rättigheter, folkrätt.
Migration och mångkulturalitet. Krig och konflikter och deras bakgrund. Statsskick och valsystem.
Folkomröstningar.
Grundlagar och rättssystem. Politiska ideologier.
Mediesamhället och källkritik.
Arbetsmarknad, arbetsmiljöfrågor och facklig organisering.
Samhällsekonomi och privatekonomi, olika ekonomiska system. Konsumenträtt. Djurrätt.
Organisering, föreningsliv.
Begreppet utveckling, olika mått på utveckling (t ex FNs utvecklingsindex HDI). Folkhälsa,
reproduktiv hälsa, sex och samlevnad, hbtqia+-frågor.
Hur vi medborgare kan påverka politiken i verkligheten.
Mål
Vi vill utveckla vår humanistiska grundsyn som betonar allas lika värde, och behovet av jämlikhet,
solidaritet och socialt engagemang för omställning och ett hållbart samhälle. Genom positiva
exempel på engagemang och aktivt medborgarskap utvecklas våra kunskaper och färdigheter att
bidra till en politiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar framtid. Vi kan utveckla
kompetens och färdigheter att förstå olika samhällsprocesser ur olika perspektiv och utveckla
motivation, förmåga och vilja till samhällsengagemang
Behörighetskrav
På Sigtuna folkhögskola motsvarar Samhällskunskap 1a1 minst ett tema.
Samhälle 1a2 bygger på 1a1 och studeras i ett temablock. Samhälle 1a1 och 1a2 motsvarar
tillsammans Samhälle 1b (100 p). Samhälle 2 bygger på samhälle 1a1 och 1a2 och kräver ytterligare
minst två temablock.
NATURKUNSKAP
Naturkunskapen eller naturvetenskapen kan hjälpa oss att förstå orsak, verkan och sammanhang i
naturen. Vi tränger in i frågor om vad som är vetenskap och vad
som är tro. Vad är ett vetenskapligt förhållningssätt?
Som kursdeltagare får du möjlighet att studera sambanden mellan miljö, kropp och hälsa samt arv
och miljö. Naturkunskapen ger oss chans att öka vårt intresse för naturen och ”gröna frågor”.
Omställning och hållbar utveckling är centralt i ämnet och ämnet har direkt koppling till andra
ämnen så som samhällskunskap, historia och existentiella frågor.
Innehåll och moment som kan ingå
Evolutionen.
Naturområden i folkhögskolans närhet och vikten av de stadsnära naturområdenas betydelse för
biologisk mångfald och människors välbefinnande.
Vanliga naturtyper och arter.
Klimat, klimatpåverkan och följder av det.
Biologisk mångfald, olika naturmiljöer och förlorade
livsmiljöer.
Vatten och vattenfrågor.
Energi och energifrågor – fossila och alternativa
energiformer.
Kemikaliesamhället och följderna för miljö och hälsa.
Vår kropp och hur den fungerar. Folkhälsa.
Samband mellan kropp och hälsa och ömsesidig påverkan mellan beteende och hälsa. Genetik,
medicin och etiska frågor.
Grundläggande biologi, fysik och kemi.
Geografi.
Mål
Under kursen utvecklar du din förmåga att:
– förstå grundläggande begrepp, ord och uttryck inom naturvetenskapen – förstå naturvetenskapliga
frågeställningar
– läsa och förstå enklare naturvetenskapliga texter och argument
– förstå vår plats i universum, solsystemet, på jorden
Behörighetskrav
På Sigtuna folkhögskola motsvarar Naturkunskap 1a1 ett temablock. Naturkunskap
1a2 bygger på naturkunskap1a1 och studeras i ett temablock. Naturkunskap 1a1 och 1a2 motsvarar
tillsammans Naturkunskap 1b (100 p).
Naturkunskap 2 bygger på naturkunskap 1a1 och 1a2, eller 1b, och motsvarar två temablock.
Historia
Historia är ett ämne som hjälper oss att förstå vår samtid och påverka vår framtid genom att studera
händelser i det förflutna. Med hjälp av historia kan vi orientera oss i vår nutid, i vårt omgivande
samhälle och i världen. Vi gör det genom att söka bakgrund och samband mellan händelser i nutid
och förfluten tid. Kunskaper i historia ökar vår förståelse för människors livsvillkor. Människan är
densamma och vi har samma grundläggande behov. Historia är ett tvärvetenskapligt ämne och vi
kan t.ex. samtidigt studera det antika Greklands historia och litteratur. Vi använder oss av tidslinjer
för att orientera oss mellan olika historiska epoker och händelser.
Innehåll och moment som kan ingå
Vi studerar historiska händelser som påverkat och förändrat människors livssituation, som påverkar
vår nutid och framtid. Det kan handla om geografiska och naturvetenskapliga upptäckter, politiska,
filosofiska och religiösa idéer, revolutioner, krig, tekniska uppfinningar m m. Vi studerar historiska
epoker, t ex medeltiden, renässansen och industrialismen, och lär oss att översiktligt redogöra för
några händelser under dessa epoker. Vi lär oss också varför historiska epoker är relativa och
konstruerade begrepp.
Vi studerar historiska händelser i Afrika, Asien, Syd- och Nordamerika, Oceanien, slaveriets
historia, rasismens historia och frigörelsen från europeiska kolonialmakter.
Vi studerar svensk historia, folkrörelsernas framväxt, maktfrågor, kampen för demokrati, allmän
och lika rösträtt.
Mål
Under kursen skaffar du dig kunskaper och förståelse för ämnet historia. Du får faktakunskaper om
händelser i det förflutna. Du lär dig grunderna i hur man använder moderna källkritiska metoder i
ämnet, t ex att jämföra, tolka och värdera olika källor till kunskap om historia, att skilja fakta som bygger på vetenskap från berättelser som bygger på myter eller fördomar. Biografier är ett
studieobjekt. Du lär dig om olika sätt att se på, tolka och uppfatta historiska processer; det som
brukar kallas perspektiv. Du lär dig att kritiskt granska det eurocentriska perspektivet på
världshistorien – det vill säga tendensen att alltid sätta Europa i centrum och utgå från värderingar
och synsätt som har sitt ursprung i Europa. Likaså lyfter vi tillsammans fram människor som oftast
varit osynliga i historien – inte minst vanliga arbetare, kvinnor och barn.
Behörighetskrav
På Sigtuna folkhögskola motsvarar Historia1a1 minst ett tema. Historia1a2 bygger på Historia1a1
och motsvarar ett tema. Hi1a1 och Hi 1a2 motsvarar tillsammans behörigheten Historia 1b (100 p).
Historia 2 bygger på historia 1a1 och 1a2, eller 1b, och motsvarar två temablock.
LIVSFRÅGOR: RELIGIONER OCH LIVSÅSKÅDNINGAR
Livsfrågor innehåller religioner och livsåskådningar och är ett ämne som präglas av öppenhet,
nyfikenhet och mångfald. Vi studerar hur olika religioner och livsåskådningar uttrycks i teori och
praktik samt hur vi människor sätter ord på och förhåller oss till olika etiska, moraliska och
existentiella frågeställningar.
Innehåll och moment som kan ingå
Viktiga och vanliga begrepp som:
teism, ateism, agnosticism, monoteism, polyteism, renhet och orenhet.
Olika religioner och icke religiösa livsåskådningar:
ursprung, historia, betydelse, nutid.
Olika religiösa och filosofiska skrifter, skrifter från olika traditioner.
Etik och etiska frågeställningar kopplat till olika religioner och livsåskådningar. Aktuell
samhällsdebatt kopplat till ämnet: religion i förhållande till vetenskap. Religion i förhållande till
ideologi, politik och kultur.
Religion i förhållande till kön, etnicitet, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
Mål
Under kursen får du chans att utveckla, bredda och fördjupa dina kunskaper om olika religioner och
livsåskådningar; deras ursprung och betydelse genom historien in i nutid och framtid. Ett mål är att
öka förståelse och tolerans gentemot varandra trots olika livsåskådningar. Vi får chans att utmana
eventuella felaktiga föreställningar inom ämnet. Du får möjlighet att reflektera över livets ”stora
frågor” så som godhet och ondska, ”meningen med livet” och vad döden innebär. Vi undersöker
ämnet ur olika perspektiv. Vi undersöker skillnaden mellan vetenskap och tro. Under kursen får du
chans att bli bättre och säkrare på att analysera och diskutera ämnet. Vi lever i ett sekulärt land utan
statsreligion. Vi respekterar grundlagsskyddad religionsfrihet dvs både rätten till en tro och rätten att
inte ha en tro.
Behörighetskrav
På Sigtuna folkhögskola motsvarar Religionskunskap 1 minst ett temablock.
LÄS MER
Om Sigtuna folkhögskola:
Statens syften med folkbildning:
folkbildningsradet.se/om-folkbildningsradet/statsbidrag-till-folkbildningen/Statens-syften-med- attstodja-folkbildningen/
folkbildningsradet.se/om-folkhogskolan/
Om folkhögskola:
folkhogskola.nu/om-folkhogskola/
Om folkhögskolornas historia:
sverigesfolkhogskolor.se/om-folkhogskolan/var-historia-och-framtid/
lararnashistoria.se/svenska_folkhogskolans_lararforbund_sfhl/historia
Om studieomdömen och behörighetsintyg:
Om SeQF:
www.folkbildningsradet.se/globalassets/statsbidrag-folkhogskolor/2019/dnr-399-villkorsanvisning- seqfallman-kurs-2019.pdf
Om folkhögskolestudier och urvalsgrupp till högskolan:
folkhogskola.nu/om-folkhogskola/safunkar-folkhogskola/behorigheter/folkhogskolans- urvalsgrupp/
antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Folkhogskola
Om CSN för folkhögskolestuderande:
folkhogskola.nu/globalassets/dokument-och-filer/studiestod_folkhogskolestuderande.pdf